Säkerhetspolitik

En feministisk syn på säkerhet bygger på respekt för alla individers mänskliga rättigheter samt frånvaro från strukturellt förtryck. Traditionellt sett har säkerhetsbegreppet och säkerhetspolitik fokuserat på att skydda staten från externa potentiella hot och då främst med militära medel. Idag har både hoten och synen på säkerhet förändrats. Krig förs inte längre på slagfält där två staters militära styrkor möts. I stället hotas världen idag akut av klimatförändringar, brist på mat, vatten och social service. Dessa faror drabbar människor direkt och de ligger dessutom ofta till grund för väpnade konflikter. Väpnade konflikter utgör dock inte ett överhängande hot för människor i Lunds kommun.

Feministiskt initiativ fokuserar på mänsklig säkerhet vilket innebär ett arbete för att skydda människorna där de faktiska farorna finns. Att leva i säkerhet innebär att kunna leva ett liv fritt från våld, och säkerhetspolitiskt arbete måste ha som mål att eliminera det våld som människor möter i sin vardag. Maktrelationer spelar en central roll i det våld som tar plats i det privata och offentliga livet. Makt är relaterat till funktionalitet, klass, könsidentitet, etnicitet, sexualitet och ålder. Genom att använda sig av ett intersektionellt perspektiv för att synliggöra maktstrukturer, kan våldet förstås, hanteras och bekämpas av samhället. F! Lund ser att mäns våld mot kvinnor är ett enormt säkerhetsproblem. Det borde vara självklart att kommunen såväl som regionen och nationen tydligt arbetar för en nollvision gällande våld i nära relationer.

Säkerhetspolitiken presenteras med underrubrikerna maskulinitet och våld, särskilt utsatta grupper, våld och förtryck i hederns namn samt kommunens ansvar och samverkan. Delar av säkerhetspolitiken finns även integrerad i F! Lunds hälsopolitik, F! Lunds bostadspolitik och F! Lunds utbildningspolitik (egna dokument).

Maskulinitet och våld

Sett till det totala våldet i Sverige är förövare till mer än nittio procent män, men medan män oftare utsätts för våld i offentliga miljöer, utgörs grovt våld i nära relationer till allra största delen av mäns våld mot kvinnor och barn. Den viktigaste övergripande förklaringen till detta är en strukturell snedfördelning av makt och resurser som i huvudsak är kopplad till kön. Strukturerna bärs upp av normer om manlighet där rätten att utöva kontroll utgör en viktig del. Maskulinitet styrs inte enbart av biologiska förutsättningar, utan även av tolkningar och förväntningar, såsom kulturella normer och strukturella villkor.  Könsmaktsordningen är en övergripande, global struktur som innebär att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Män står även för en majoritet av det direkta våldet mot barn. Det finns ett starkt samband mellan barn som upplever en pappas våld mot en mamma, och att de själva utsätts för direkt våld och sexuella övergrepp. Många kvinnor som lämnar en våldsam relation blir fortsatt utsatta för hot, trakasserier och fysiskt våld. Våldsamma mäns tillgång till sina barn, exempelvis genom delad vårdnad, bidrar till att våldet kan fortsätta. Det finns en struktur som ger fördelar åt män enbart utifrån att de är just män. Denna struktur skapar en orättvis maktordning och den skär genom alla samhällsklasser, och existerar givetvis även i Lund. Våld måste förebyggas med fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld och med tydliga intersektionella perspektiv.

F! Lund ska verka för ökad kunskap om förebyggande arbete mot våld.

F! Lund ska verka för att personer som utövar våld har rätt till hjälp och att denna hjälp utgår från individens behov.

F! Lund ska verka för att utveckla och expandera stöd och behandling till barn som upplevt våld. BUP och annan kvalificerad verksamhet ska ha resurser att ta emot dessa barn, inga familjer ska nekas behandling på grund av plats- eller resursbrist.

F! Lund ska verka för att kommunal utbildning ska vara normkritisk och genomsyras av ett genusperspektiv. Se även F! Lunds Utbildningspolitik.

Särskilt utsatta grupper

I skuggan av det stora samhällsproblem som mäns våld mot kvinnor och barn är, existerar våld som ofta glöms bort när samhället talar om våld i nära relationer. Det finns grupper vars våldsutsatthet kan ta längre tid att upptäcka, som är nästan helt osynliggjort och som samhället ännu saknar kompetens att skydda. Exempel på dessa grupper är våldsutsatta i samkönade relationer och våldsutsatta äldre personer, hemlösa samt hbtq-ungdomar som utsätts för våld i hederns namn. Vår intersektionella analys ser att människor kan drabbas hårt när flera diskrimineringsformer samverkar. Ett beskrivande exempel kan vara en äldre kvinna med psykisk sjukdom eller missbruk som utsätts för våld. När hon söker hjälp finns risk att samhällets stigmatisering även avspeglas i mötet med socialtjänst och vårdinrättning.

Personer med fysiska, psykiska och kognitiva funktionsnedsättningar, psykisk sjukdom eller missbruk, är överrepresenterade bland våldsutsatta samtidigt som de har än svårare att få stöd. Många drabbade har negativa erfarenheter av kontakt med myndigheter och professionella och drar sig därför för att berätta om våld och andra övergrepp.

Ytterligare en särskilt utsatt grupp är kvinnor och barn utan medborgarskap i Sverige. De kan få utstå förtryck och våld i extra hög omfattning, eftersom förövarna kan utnyttja det faktum att kvinnorna inte kan söka hjälp från myndigheter på grund av rädsla för utvisning. F! Lund vill att alla som befinner sig i Lund ska kunna känna sig trygga med att det finns stöd och hjälp att få, utan att behöva oroa sig för oönskade följder.

F! Lund ska verka för att det ska finnas tillgång till skyddade boenden utformade efter olika behov.

F! Lund ska verka för att papperslösa som utsätts för våld i nära relationer ska känna sig trygga med att söka hjälp i kommunen.

F! Lund ska verka för att personal inom missbruksvård, socialpsykiatri och äldrevård kontinuerligt utbildas för att identifiera och hantera våld i nära relationer.

F! Lund ska verka för att personer som utsätts för våld ska ha tillgång till relevant hjälp, och att hjälpen ska innefatta ett antirasistiskt, hbtq-, funktions-, ålders- socioekonomi- och könsmaktsperspektiv.

F! Lund ska verka för ett ökat kommunalt stöd till organisationer som arbetar förebyggande mot våld i alla dess former.

Våld och förtryck i hederns namn

Hedersrelaterat våld har inte sin grund i någon enskild religion. Det skiljer sig inte heller från annat förtryck där centrala maktordningar som kön, sexualitet, släktskap och ålder samspelar. Många människor lever idag med normer som begränsar rätten att själv bestämma över sin sexualitet och val av partner. Familjens heder anses enligt dessa normer vara överordnad individens frihet och kopplas särskilt till flickors och kvinnors sexualitet. Unga män förtrycks också genom att tvingas delta i förtrycket av sina systrar eller andra grupper som exempelvis hbtq-personer. Bryter flickorna och kvinnorna mot dessa normer, utsätts de för förtryck och våld som bestraffning. Varken kultur eller könsförtryck räcker som enskilda förklaringar. Våld måste förstås i sammanhang, även i relation till makt kopplad till ekonomiska resurser, social position och rasifiering. F! Lund ser gärna att polis och socialtjänst får ökade resurser för att förebygga och utreda riskerna för barn- och tvångsäktenskap, samt i förekommande fall prioriterar att hämta hem och skydda brottsoffer samt ställa förövare inför rätta.

F! Lund ska verka för att professionella pedagoger, elevhälsopersonal, kuratorer på ungdomsmottagningar, poliser och utredare inom socialtjänst ges fortbildning om förtryck i namn av heder och religion, ur ett intersektionellt perspektiv, inklusive kompetens för riskbedömning.

F! Lund ska verka för att barn och ungdomar som är utsatta för våld och förtryck i hedern namn ska erbjudas möjligheter att byta skola.

Kommunens ansvar och samverkan

Idag sköts mycket av stödet och skyddet till våldsutsatta kvinnor och barn av kvinno- och tjejjourer vilket innebär att den ideella sektorn gör stora delar av kommunens arbete. Trycket på jourerna är högt och de kan inte ta emot alla de personer som behöver hjälp. Detta innebär att mer än hälften av alla kvinnor som söker skydd nekas på grund av platsbrist. F! Lund menar att kvinnojourer ska vara en del av välfärden och inte vara beroende av ideella krafter. Kvinno-och tjejjourers roll måste prioriteras högre, inte minst i form av ökat ekonomiskt stöd. Dessutom finns behov av fler typer av jourverksamhet, som ungdomsjourer med kompetens att ge stöd oavsett vad den hjälpsökande har för könsidentitet eller könsuttryck.

Våldsutsatta personer ska själva inte behöva ansvara för samordningen när flera myndigheter berörs. För att uppnå mänsklig säkerhet krävs att berörda myndigheter och organisationer samverkar och har ett väl fungerande samarbete. Det kan handla om att socialtjänsten kan erbjuda förtur i det kommunala fastighetsbolaget så att en hotad familj snabbt kan få boende via Lundafastigheter, eller att närpolisen i Lund direkt får kännedom om att en medborgare utsätts för våld eller hot. Anställda vid dessa myndigheter och organisationer måste naturligtvis ha kunskap om intersektionalitet. Kvinnofridsverksamhet ska utföras i enlighet med aktuell forskning.

F! Lund ska verka för att jourerna garanteras ekonomiskt stöd för lokalhyra, skyddat boende och personalkostnader.

F! Lund ska verka för ökade kunskaper inom sociala myndigheter om olika uttryck för våld samt att de ges resurser för individuellt anpassade insatser och åtgärder.

F! Lund ska verka för att personal vid Kriscentrum, inom ramen för sin anställning, har tid till informationsspridning och adekvat nätverkande.

F! Lund ska verka för att kvinnofridsverksamhet inte hindras av rådande bostadsbrist, till exempel genom att fortsätta ingå i kommunsamarbete såsom Kompotten.

F! Lund ska verka för att kommunens handlingsplan för att förebygga och motverka mäns våld följs och implementeras fullt ut.

X