Utbildningspolitik

Lund är en lärostad med gamla traditioner. Kommunens skolor har gott anseende och eleverna är ofta mycket högpresterande. Lund är också en kommun där barn och unga vuxna mår dåligt. Lunds unga har bra betyg men en stor psykisk ohälsa. Lund är en kommun fylld av traditioner och historia. F! Lund vill att vi som bor här skall granska dessa traditioner och förnya vissa normer så att alla medborgare kan nå sin fulla potential.

Skolan har en nyckelroll i en samhällsutveckling som har jämställdhet, jämlikhet och frihet från alla former av diskriminering som mål. Ingen elev ska nekas plats på grund av särskilda stödbehov. Det innebär att skolan måste ge extra stöd åt de elever som behöver en lugnare undervisningstakt. Likaså behövs det stöd åt de elever som behöver en snabbare undervisningstakt och fördjupning. De elever som har funktionsnedsättningar ska inte bli begränsade i sina val och möjligheter i sin utbildning, i den ingår sådant som prao och studievägledning. Därför måste studie- och yrkesvägledare ha kunskap om vad det innebär att leva med funktionsnedsättningar, så att ungdomar kan få stöd i deras yrkesval utifrån intresse och kompetens. F! Lund anser att alla intelligenser ska anses likvärdiga och skolarbetet ska genomsyras av tanken på människan som helhet. För att förbättra elevernas psykiska och fysiska hälsa behöver de estetiska och fysiskt aktiva läroprocesserna ges större utrymme. Att använda alla sinnen främjar inlärningen. F! Lund presenterar skolpolitiken med utbildning och ideologi, kunskap för jämställdhet och jämlikhet, skolan som arbetsplats, kunskap för miljön, koppling mellan gymnasieval och arbetsmarknad, vuxenutbildning, samt en kommun med rikt studentliv.

Utbildning och ideologi

Skolan hör till välfärdsstatens kärnområden. Bland annat har Skolverket visat att kommunaliseringen, det fria skolvalet och friskolesystemet ökat segregeringen mellan elever och att resurserna ofta inte riktas dit behoven finns. Idag handlar möjligheten att välja skola till alltför stor del om att välja mellan kommunal skola och olika vinstdrivande företag. F! Lund anser att friheten att välja skola ska innebära en möjlighet för föräldrar och barn att välja en alternativ pedagogik och inte vara ett tillfälle för friskolor att tjäna pengar. Vår utbildningspolitik vill ha ett Lund med psykiskt och fysiskt friska individer med stor kunskap om sig själva och sina möjligheter. Alla elever ska bli sedda och ges lika förutsättningar att klara skolan oavsett skolform. F! Lund eftersträvar att alla barn ges möjligheter i livet utifrån sin mänskliga potential, inte utifrån kön, klass, etnicitet, sexualitet, religion eller funktionalitet.

F! Lund ska verka för möjlighet till ett kommunalt veto vid etablering av nya friskolor. Detta för att säkerställa kvaliteten och minska möjligheten till vinstuttag.

F! Lund ska verka för att eventuell vinst i privata verksamheter inom förskola, skola och barnomsorg återinvesteras i verksamheten.

F! Lund ska verka för att alla barn med annat modersmål än svenska ska få undervisning i och på det språket och särskild undervisning i svenska, från förskola och genom hela skolgången.

F! Lund skall verka för att i all tillbyggnad och ombyggnad av skollokaler alltid skall ske utifrån ett funktionalitetsperspektiv.

Kunskap för jämställdhet och jämlikhet

Ett välfärdssamhälle bygger på respekt för varje individs behov och möjlighet att kunna utvecklas självständigt i livets alla skeden. En förutsättning är att det finns en gemensam och jämlik skola, med utrymme för pedagogisk utveckling och nytänkande vilket skapar villkor som garanterar alla människors lika värde. Normkritisk pedagogik har sedan förra deceniet utvecklats som en pedagogisk metod för att utveckla det förebyggande arbetet kring kränkningar i skolan. Den normkritiska pedagogiken lyckas, till skillnad från till exempel genuspedagogik och andra likabehandlingsmetoder, synliggöra flera normer och maktstrukturer som ligger till grund för kränkande behandling. Normkritik handlar om att, istället för att prata om ”tolerans” gentemot utsatta grupper, förstå varför människor diskrimineras och få verktyg att bryta de strukturer som skapar maktobalans i samhället. Genom att se mekanismerna bakom diskriminering kan vi även se hur olika maktstrukturer samverkar och förstärker varandra. Genom att veta varför diskriminering sker, istället för att bara konstatera att den finns, har normkritisk pedagogik förutsättningar att hjälpa oss att förändra samhället i grunden. F! Lund anser att varje vuxen i skolan har ett stort ansvar och ska verka som förebild. All skolpersonal skall kunna arbeta för att säkerställa alla barn och ungdomars rätt till kunskap och trygghet. F! Lund ser gärna att utbildning i normkritisk pedagogik även erbjuds föräldrar och vårdnadshavare.

I dagens skola behandlas flickor och pojkar i många sammanhang olika utifrån stereotypa föreställningar om kvinnlighet och manlighet. Tjejer förväntas vara tysta men duktiga medan killar får vara stökiga och ta större plats. Att bryta mot de normerna eller vägra inordna sig i kategorierna ”kille” eller ”tjej” leder ofta till kränkningar från såväl andra barn som från vuxen personal. Läroplanen uttrycker tydligt att både förskola och skola ska arbeta aktivt med jämställdhet och för alla människors lika värde oavsett etnicitet, religion, sexualitet och funktionalitet.

En av skolans viktigaste uppgifter är demokratisk fostran. Detta förutsätter ett långsiktigt och kontinuerligt arbete med aktiv demokrati, normkritik, antirasism och ökad kunskap om genus, hbtq, funktionalitetsfrågor samt sex och samlevnad. Skolan behöver ha en ifrågasättande attityd till sin roll som förmedlare av kulturarv och traditioner. Detta för att undvika att återskapa maktrelationer och hierarkier. F! Lund vill bland annat att det ska finnas litteratur som tar upp sådana frågor, att läromedel granskas utifrån ett normkritiskt perspektiv och att alla skolbibliotek själva skall granska den litteratur som finns tillgänglig för eleverna.

F! Lund skall verka för att all utbildning oavsett skolform bedrivs utifrån ett normkritiskt och intersektionellt perspektiv. Fortbildning skall ske av all skolpersonal oavsett anställningsform och skolform.

F! Lund skall verka för att det skall genomföras särskilda kommunala satsningar på utbildning i perspektiv som könsmakt, funktionalitet, hbtq och antirasism.

F! Lund ska verka för att barn i förskola ska få möjlighet att lära sig om samlevnad och relationer och få kunskap om gränssättning och den egna kroppen.

F! Lund ska verka för alla skolor skall erbjuda feministiskt självförsvar kombinerat med utbildning om hur normer och föreställningar om manlighet och kvinnlighet bidrar till att begränsa kvinnor och flickors utrymme i det offentliga rummet.

F! Lund ska verka för att främja elevdemokrati i skolan, till exempel genom att utbilda minst en person på varje skola i praktisk demokrati.

F! Lund ska verka för att Lunds kommun kan erbjuda nattis för alla barn som behöver det.

Skolan som arbetsplats

Barn och unga tillbringar långa dagar i skolan och fritidsverksamheten. Där ska de tillägna sig de kunskaper som skolan lär ut, samtidigt som de ska hantera alla de situationer som uppstår i en klass när samma personer är tillsammans dagarna igenom. Skola och fritidsverksamhet måste därför erbjuda bra arbetsförhållanden för både elever och personal. Det inkluderar en arbetsdag som inte överstiger sex timmar. I ett längre perspektiv strävar vi efter att göra skolan betygsfri och läxfri. Ett barns lärande och framtid skall inte vara beroende av föräldrarnas bakgrund. För att förskolan, skolan och fritidsverksamheten ska vara en bra miljö måste klassernas och gruppernas storlek minskas och antalet vuxna öka. En högre lärartäthet ger eleverna större möjlighet att bli sedda och få hjälp. Politiker från alla partier har en tendens att vilja styra pedagogernas verksamhet – om än med välvilja. Konsekvensen av detta är en yrkesgrupp som toppar statistiken för stress och utbrändhet. F! Lund vill verka för dialog mellan politiker och skolpersonal när skolan reformeras för att få bättre förståelse av politikernas visioner och skolpersonalens verklighet.

F! Lund skall verka för en långsiktig hållbarhet i skolväsendet i ständig dialog mellan politikers visioner och skolans personal.

F! Lund ska verka för att ökade krav och arbetsuppgifter på förskola och skola alltid ska gå hand i hand med ökade resurser.

F! Lund ska verka för en genomsnittlig personaltäthet på högst 4,5 barn per heltidsanställd pedagog inom förskolan.

F! Lund skall verka för att all skolpersonal ska garanteras regelbunden tid och utrymme för reflektion, handledning och möjlighet till fördjupning i pedagogik och andra områden, för att säkerställa kvalitet och utveckling av undervisningen.

F! Lund skall verka för att pedagoger skall ha ordinationsrätt, det vill säga att pedagoger som undervi- sar och känner eleverna självständigt skall kunna kräva resurser för att ge stöd åt en elev utan att det skall krävas år av utredningar.

Kunskap för miljön

En viktig uppgift för förskola och skola är att förmedla kunskap om miljö- och klimatförändringar och hur vi kan påverka utvecklingen i en mer positiv riktning. Inte minst ger de vardagliga rutinerna som val av skolmat och sopsortering stora möjligheter att ge eleverna kunskap om hur alla i samhället kan bidra till en mer hållbar miljö. Därför ska förskolan och skolan gå före i miljöarbetet, genom enkla åtgärder som att välja ekologisk och rättvisemärkt mat samt servera mindre kött. Förskolans, skolans och fritidshemmens verksamhet ska bidra till ett hållbart samhälle ur alla aspekter. Hållbarhetstänkandet ska prägla skolans vardag och genomsyra undervisningen. På samma sätt som valet av mat påverkar miljön är valet av transport en viktig miljöfråga. I Lund är cykeln ett vanligt färdmedel både för barn och vuxna. Vi vill även ge barn och unga möjlighet att vänja sig vid att åka kommunalt oavsett avstånd till skolan. F! Lund vill verka för att vegetarisk mat blir norm i alla förskolor och skolor. Detta innebär att kött skall betraktas som specialkost och/eller tillval. Vi vill verka för att avdramatisera vegetarisk mat i skolan genom att så kallade vegetariska dagar inte benämns som sådana utan att i stället den gängse normen för skolmat är vegetarisk mat.

F! Lund ska verka för särskilda kommunala satsningar på utbildning i miljö- och klimatkunskap för personal, tjänstemän och beslutsfattare i kommunen.

F! Lund ska verka för att den pedagogiska verksamheten i förskolor och skolor innehåller miljö- och klimatkunskap och att hela skolans verksamhet bedrivs med hänsyn till miljön.

F! Lund ska verka för ett förbud mot försäljning av godis och läskedryck i alla skolmiljöer.

F! Lund ska verka för att alla elever i skolan får avgiftsfri kollektivtrafik oavsett avstånd till skolan.

F! Lund ska verka för att alla förskolor och skolor i Lunds kommun ska servera vegetarisk, ekologisk och rättvisemärkt mat.

Koppling mellan gymnasieval och arbetsmarknad

Ett mål för den feministiska politiken är att bryta segregeringen på arbetsmarknaden. Elevernas val efter den obligatoriska grundskolan är idag i hög grad könsbundna. Likaså påverkas elever av faktorer knutna till klass, etnicitet och religiös tillhörighet. Det är därför viktigt att studievägledande personal utbildas i frågor kring antidiskriminering och medverkar till att bryta segregerade utbildnings- och yrkesval.

F! Lund ska verka för att utbildningen i gymnasieskolan tillämpar normkritisk pedagogik.

F! Lund ska verka för att elevperspektivet i arbetsmiljöarbetet stärks. Elever ska ges rätt att anmäla arbetsmiljöproblem i gymnasieskolan till Arbetsmiljöverket.

F! Lund ska verka för alla elevers rätt till professionell yrkesvägledning genomsyrad av perspektiv som genus, funktionalitet, hbtq och antirasism, såväl som normkritik.

Vuxenutbildning

Dörren till utbildning, vidareutbildning och omskolning ska stå öppen under en människas hela liv. F! Lund vill värna ett system där kommunal vuxenutbildning, folkhögskolor, studieförbund, yrkesutbildningar, utbildning genom ESF-anslag och andra vägar utgör en möjlighet att göra nya yrkes- och livsval även efter 18 års ålder. Vuxenutbildning har dessutom en speciell funktion i strävan att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Det offentliga måste ta initiativ till ett bildningsarbete som synliggör könsmaktsordningens uttryck och hur den samverkar med andra maktordningar, som strukturell rasism och heteronormen. En grupp som har ett särskilt behov av utbildning är nyanlända som behöver och vill lära sig svenska. Där är det viktigt att kvinnor med små barn får samma möjligheter som män att komma igång med svenska för invandrare (SFI) och hjälp att tillgodogöra sig och fullfölja utbildningen.

F! Lund ska verka för att all upphandling av vuxenutbildning har krav på genuspedagogisk kompetens och jämställdhetsplan för anställda.

F! Lund ska verka för att stärka möjligheterna för nyanlända kvinnor med småbarn att delta i SFI-undervisningen.

F! Lund ska verka för att SFI-undervisningen alltid ska utgå från individens egna förutsättningar, be- hov och tidigare arbetslivserfarenheter.

En kommun med rikt studentliv

Akademin en viktig del i samhället och har en viktig funktion när det gäller att skapa villkor som garanterar alla människors lika värde och möjligheter. En akademisk verksamhet kan inte tillåta rasism eller intolerans utan förutsätter en öppenhet. Det är viktigt att den högre utbildningen är till för alla oavsett kön, könsuttryck, hudfärg, etnicitet, funktionalitet, religiös tillhörighet, sexualitet och klassbakgrund. Därför är det viktigt att ifrågasätta och synliggöra de normer som råder i Lunds allmänna studentliv utifrån genus-, hbtq-, funktionalitets- och antirasistiska perspektiv.

Lund har ett av Sveriges äldsta och största universitet med ett rikt studentliv. Kommunen gör sig osynlig bland studenterna, som är en viktig del inom akademin och samhället. Idag har studenter inte sam- ma villkor som övriga medborgare när det kommer till trygghetssystemen. Många studenter saknar bostad och en rättvis sjukförsäkring. Bristande trygghetssystem för studenter omöjliggör för vissa grupper av befolkningen att ta del av akademin. Lund är också ett av de svenska universitet som tar emot flest internationella studenter. Dagens migrationsregler hindrar internationella studenter att stanna kvar. Likaså finns det språkhinder både inom och utom universitetet vilket hindrar de internationella studenterna och personalen att vara medborgare på lika villkor.

F! Lund ska verka för att Lunds kommun blir en mer aktiv part i studentlivet, detta i samarbete med universitet och studenterna.

F! Lund ska verka för att fler internationella studenter och personal kan få ta del av språkkurser som är anpassade efter deras behov.

F! Lund ska samarbeta med F! Studenter i högskolepolitiska frågor samt frågor som specifikt berör studenter. 

X